Jaguarland
Jag har länge funderat på en resa till Pantanal, och i oktober 2015 fick jag äntligen chansen att uppfylla ett av mina mål för fotoresor. Mitt huvudmål var förstås att fotografera den svårfångade jaguaren. De här vackra och kraftfulla kattdjuren hade en framträdande plats i de gamla amerikanska kulturerna, och i dag klassas de som nära hotade. Namnet jaguar kommer från ordet yaguar, som betyder ”den som dödar med ett enda språng”. De största hoten mot jaguaren är avskogning i dess livsmiljö, ökad konkurrens med människor om föda, tjuvjakt och boskapsuppfödare som ofta dödar katten när den tar boskap.
Pantanal har förstås mycket mer att erbjuda, till exempel aror, tapir, jätteutter, tamandua, jättemyrslok, kajmaner och mycket annat.
Pantanal är uppdelat i två områden, Mato Grosso och Mato Grosso do Sul. Jag åkte först till den norra delen genom att flyga till Cuiabá, och därifrån tar man sig med bil eller lastbil längs den 150 kilometer långa vägen Transpantaneira till Porto Jofre. Jag rekommenderar inte att göra resan i ett svep. Det är bättre att stanna minst en eller två nätter på någon av gårdarna längs vägen. Jag kan rekommendera Pouso Alegre, där man har goda chanser att se brun kapucinapa, hyacintara, kapybara, kajman och tapir. På Fazenda Santa Tereza vid floden Pixaim kan man se jabiru och jätteutter, och det är ett fantastiskt fågelställe både på gården och längs floden.
Efter en lång och tuff resa längs Transpantaneira kommer man till slut fram till Porto Jofre, och därifrån tog jag en kort båttur till South Wild Jaguar Center på en flotell. Det här är den främsta porten till jaguarens rike. Dagsturer på Rio Piquiri och Rio São Lourenço ger de bästa chanserna att få se jaguarer i Pantanal. Man har också mycket goda möjligheter att se jätteutter, kajmaner, kapybara och ett rikt fågelliv. Maten och servicen på flotellen var mycket bra. Rummen är visserligen väldigt små, men man är ju inte här för att sitta på rummet.
Jag åkte också till den södra delen av Pantanal, Mato Grosso do Sul. Jag flog till Campo Grande och vidare till Buraco das Araras (ett slukhål). Det är ett fantastiskt ställe för att fotografera grönvingad ara och många andra fåglar. Nästa stopp var Rio da Prata, en kristallklar flod där man kan snorkla. Jag tror att jag tillbringade minst två timmar i floden och bara följde med strömmen – en fantastisk upplevelse! De bästa tillfällena att fotografera jättemyrslok och tamandua fick jag på nästa stopp, Fazenda San Fransisco Lodge. Sista stoppet var Pousada Aguape, en lodge mycket långt från civilisationen. Ett perfekt slut på en fantastisk resa.
Fler bilder hittar du i mitt galleri.
Restips för Pantanal
Här är några tips för dig som funderar på att åka.
- Ta med ett litet paraply som skydd mot direkt solljus
- Res så lätt du bara kan och packa dina saker i en duffelbag
- Solskydd, solhatt och ljusa kläder
- Hur är det med insekter? Jag hade inga problem med insekter
- Ta med gott om vatten på dagsturerna
- En liten ryggsäck för dagsturer
- Solglasögon
- Ta med både enbensstativ och stativ. I vissa båtar fick jag använda enbensstativ och i andra kunde jag använda stativ.
- Ju längre objektiv du har, desto bättre. Samtidigt kommer man ganska nära, så 300 mm räcker i de flesta fall.
- Jag rekommenderar också att ta med en videokamera och utrustning för ljudinspelning.
- Kamerautrustning är tung. Min kameraväska vägde runt 18 kg och jag hade inga problem med viktbegränsningar på någon av mina flygningar.
- Ta med en guide. Lokalbefolkningen talar inte engelska.